Igår pratar vi inte om. Inte mer än att det var roligt. Även om sverige suger..



Jag kan inte bli argare faktiskt, det är verkligen så att jag vill ställa mig och skrika, som om det skulle bli bättre då va? Allt har gått fel idag. För det första förstår jag inte hur man kan säga så, det finns ju inte, så gör man inte, simpelt. Tur att jag inte tänker jobba med barn av något slag. Har haft värsta dagis i stallet idag och sånt klarar jag nog inte av. Speciellt inte när ett av dagisbarnen egentligen (säger sig vara) ett år yngre än mig, när man har levt så länge ska man veta hur man beter sig. Jag kokade i alla fall över, ville skrika, ville slå och sparka. Men sånt gör inte jag. Låt mig flytta eller vad som helst, jag orkar fan inte med det längre, lovar att jag smäller annars.



Sen gick Nikita inte bra heller, så jag orkade inte hålla på så länge för det skulle ju bara ha slutat illa eftersom att jag redan var så jävla sur. FÖRSVINN UR MITT LIV! Men imorgon blir bättre, det har jag bestämt redan.

Jag får ta beslutet helt själv och jag vet att det är rätt. Det blir bättre för dom också och mår dom bra är jag glad för det är det enda som betyder.

Så glad för att du finns<3